Kanotidrott – 150 år av glädje

För 150 år sedan korsade pionjären John MacGregor Sverige. Han inspirerade många längs vägen och i vågorna av hans kanot Rob Roy bildades Sveriges första kanotförening, Föreningen för Kanot-Idrott. Nu uppmärksammas jubileumet med en 240-sidig skrift.

Idag publiceras en skrift utgiven av en Föreningen för Kanot-Idrott. Bakgrunden är att det är 150 årsjubileum sedan John MacGregor för första gången paddlade in en kanot i Stockholm. 

Sveriges första kanotförening

Svensk Kanot har mycket att tacka Föreningen för Kanot-Idrott, FKI, för. Det var här som den moderna kanotidrotten först tog form i Sverige. FKI grundades den 2 december år 1900 och är med det Sveriges äldsta kanotförening. FKI:s ursprung kan dock spåras till en händelse redan 34 år tidigare, 1866, då pionjären John MacGregor korsade Sverige med sin kanot Rob Roy. MacGregors kanotfärd lämnade bestående spår efter sig när nyfikna Svenskar fick upp ögonen för denna vattenfarkost som innebar så mycket tjusning och frihetskänsla.

Tidiga FKI-kanotister ute på vattnet 1906. Värt att notera att den bakre kanotisten, Ragnar Högborg, har både pipa och dragspel med ut i kajaken.

Den svenska kanotidrottens fader

Den som kom att betyda mest för kanotsportens etablering i Sverige var kommendörkapten Carl Smith som skaffade sin första kanot redan 1871. Han verkade sedan ända till sin död 1928 för att sprida kanotidrotten. Smith var kusin med Victor Balck, som brukar betecknas som den svenska idrottsrörelsens fader. Även Balck fattade tycke för kanot och lät 1880 bygga en egen som han kallade Blenda. När FKI så bildades 1900 engagerade sig naturligtvis Smith i föreningen. Han kom senare att utnämnas till FKI:s första hedersledamot. Genom sitt intresserade och stora propagandaarbete gör han skäl för äretiteln ”den svenska kanotidrottens fader”, fastslås det inledningsvis i FKI:s nyutkomna skrift.

Carl Smith populariserade kanoten redan från 1870-talet med ritningar, byggen och olika skrifter.

Spännande nedslag i Svensk kanothistoria

Det är en välskriven jubileumsskrift, fylld av fantastiska bilder, som gör spännande och medryckande nedslag i FKI:s, och därmed även svensk kanots, långa historia. Än idag har föreningen både kanotsegling och paddling i verksamheten. Till en början var det främst kanotsegling som upptog den mesta av verksamheten medan det idag är tvärtom paddlingen som just nu är tongivande i föreningens verksamhet.

Skriften nämner även att andan i FKI fördes vidare, genom bland andra Gerhard Högborg och Fritiof Santesson, till Svenska Kanotförbundet vid bildandet 1904 och även till det första internationella kanotförbundet, IRK, då detta grundades.

FKI fick även i uppdrag att anordna det första svenska mästerskapen i paddling. Anders Pettersson vann 1500 m-loppet på 9.08.00 i den egenhändigt ritade och byggda kanoten Swithiod.

Tidiga kvinnor

Här paddlar Greta Atler sin "Kaya" 1912.

Den tidiga idrottsrörelsen runt år 1900 var på det hela taget en manlig gemenskap. Kvinnor hindrades bland annat av uppfattningar om lämplig klädsel, och idéer om att ”överdriven” kroppslig ansträngning skulle medföra fysiska, mentala och moraliska problem. Det fanns emellertid idrotter där kvinnor ändå tidigt var aktiva. Bland annat sågs kanot som lämplig för kvinnor att utöva. Nämnda Carl Smith citeras i skriften ”…jag vill endast tillägga att ingen idrott passar bättre för en kvinna än kanotism. Ty dels beror därvid nästan allt på en fin balans och däri är kvinnan med sitt lätt byggda överlif medfödt öfverlägsen…” Skriften Kanotidrott - 150 år av glädje lyfter även fram FKI:s första kvinnliga kanotist, fröken Sigrid Kröningswärd, som dyker upp redan under föreningens första tävlingssäsong 1901.

Läs Kanotidrott – 150 år av glädje

Den 240 sidor långa skriften är utgiven av Föreningen för Kanot-Idrott. Redaktör är Sven Sievers, tillika arkivarie och styrelsesuppleant i FKI.

Boken publiceras den 1 december och kommer att finnas tillgänglig hos de vanliga internetbokhandlarna.